Veckan i bild


Dansa min docka


Solen glimmar rund och trind


Ett hundliv

Vi har hundbesök i två veckor nu. Det går bra tycker jag. Lilla Tindra hade säkert varit i lägenheten i flera minuter innan vi matade henne med marängfluff.

Hon verkar gilla oss, det får jag säga.


Inget är som vårt måndagsbak

Igår bakade jag och fina fröken S cupcakes. Det blev kladdkakemuffins från Leilas bok och marängfluffrosting från passionforbaking.com

 


Lunch i Haga

Lunchade i Haga igår med en kollega och hittade det här söta doodlet på toaletten ovanför dörrposten


Helglyx

Jag och finaste S överraskade oss själva i morse med en lyxig brunch på Brogyllen


Going on 18

Idag firar vi att familjens minsting blir myndig


TGIFs

Jag är så sugen på att virka idag. Min kära kollega Z, som för övrigt är en av de duktigaste virkeskor jag känner, visade mig för ett tag sedan att man kan virka "vågigt". Allt sedan dess har jag kännt en stark lust att göra något med den tekniken. Jag har liksom en känsla av att jag skulle kunna göra något fantatsiskt med den. Jag vet bara inte riktigt vad. Men det ska inte hindra mig, jag återkommer!

 

 

Det som är så himla bra med virkning är att det oavsett teknik är ganske enkelt. Inga maskor som kan bli tappade där inte. Här ser ni hur man kan göra.

 

Fantastisk skymning när jag tog båten hem idag. Jag älskar det faktum att det fortfarande är ljust ute när jag lämnar kontoret nu för tiden!

 


Screening

Idag har vi läst igenom alla affärsplaner i Venture Cup Västs moment 2. Det har varit både spännande, intressant och en lång dag! Tack och lov avslutades den med musikquiz och ett glas vin med mina kära kollegor :)


Lokaljakt

Jag och vår praktikant var ute och tittade på olika lämpliga lokaler i veckan. Som jag förstår det så kan vem som helst få låna många av universitetens lokaler, helt gratis.


Stråla

Det har varit så otroligt vackert väder i helgen. På lördag förmiddag trotsade jag de 16 minusgraderna och klättrade upp på gamla masthugget. Solen stod högt på himmlen och ljuset skapade otroligt kontrastrika färger. Vid foten av Masthuggskyrkan klättrade jag upp på klipporna och kände hur glädjen bubblade i hela kroppen när jag blickade ner över vår frostnupna stad. Just som jag funderade på om ett glädjeskrik alla Ronja Rövardotter eller alla Leonardo di Caprio i Titanic vore lämpligast som känsloyttring så nåddes jag av ljudet av någon som förekommit mig.

På en klippa längre ut satt en man med en cigg i handen och sjöng för fullaste hals. Han fullkomligen vrålade ut både glädje och frustration över staden, i vad jag kunde förstå, helt improviserade texter. Jag stod kvar en stund, trollbunden. Solen värmde mitt ansikte och jag tänkte på alla gånger jag önskat att jag vågat göra så. Bara ge mig ut någonstans och illtjutandes springa det fortaste jag kan tills det inte finns någon kraft kvar. Det är något väldigt modigt och primitivt med att våga släppa kontrollen på det sättet. Att bara släppa ut alla känslor - goda som onda - och låta sig själv för en gångs skull bara vara tom. Så gör inte den civiliserade människan, någonsin.

Mannen lät sig inte bekommas av min närvaro, men jag kände mig ändå som en inkräktare. Som att jag snubblat in i någons privataste sfär. Så tillslut slet jag mig och lämnade honom ifred. När jag vandrade hem ner genom Majorna kunde jag fortfarande höra hans röst långt där ovanför mitt huvud eka mot husväggarna.

Poetiskt på något sätt. Och samtidigt jäkligt märkligt.

 

 


Praliner små

Sofias chokladformar fick mig förresten att tänka på min pralinform från Tupperware. Den är faktiskt väldig lättanvänd och ger ett snyggt och profsigt resultat. Min enda invändning är väl möjligtvis att pralinerna blir lite stora.


Min form kom dock aldrig till användning denna jul eftersom att den, då som nu, ligger nerpackad i någon av alla lådorna i mina föräldrars garage. Men nästa jul får det nog bli ett par Sofiainspirerade praliner i vit choklad fyllda med tranbärsfudge.





Supersött

 

Fröken S bjöd sin familj och mig på födelsedagsmiddag idag. Det blev spagetti carbonara och två sorters eferrätt. Mycket trevligt!
Första desserten bestod av dessa söta chokladformar som hon gjort genom att med en sked "pensla" insidan på knäckformar med choklad. När hon sedan ställde dem i kylen så släppte de från pappret av sig själva.

 

Dessert nummer två bestod av Leilas New York Cheesecake med blåbär. En fantastisk kaka som jag skulle välja varje dag i veckan framför de tråkiga svenska Philadelphiatårtorna.

 

För några veckor sedan såg jag förresten ett liknande recept fast istället för den sedvanliga digestivebottnen så använde man krossade mandelbiskvier. Fyllningen gräddas halvägs i form, utan botten och sedan tar man ut den och häller på biskvikrosset och trycker till det så att det blildar ett tjockt lager. När kakan sedan gräddats klart stjälper man upp det så att biskvierna hamnar i botten. Tror jag ska prova detta till nästa helgs festligheter. Om nu huvudpersonen tillåter vill säga :)

 


Lek med foton

Jag är, som den uppmärksamme läsaren möjligtvis noterat, väldigt förtjust i fotografier och kollage. Denna förkärlek gör att jag gärna, ofta och länge funderar på olika saker jag skulle kunna göra med nämnda foton. Idag hittade jag en ganska rolig sida på nätet där man kan skapa kollage online med olika effekter. http://www.photovisi.com


Självupptagen som jag är var jag tvungen att testa att göra en Andy Warhol-inspirerad variant också



You're my cupiecake

Var på The English shop på plantagegatan idag och bedårades av deras underbara baksortiment. Hittade underbart omslagspapper till muffins, sugar paste, baksprayfärg och söta dekorblommor. Alltihop fick åka med hem till fröken S och jag ser fram emot att se dem komma till användning. Ville gärna ha en mönsterkavel till sugar pasten, men det fanns inte. Dock kan man ju använda scrapstämplar istället. Kan bli jättefint!

 

 


Idag är det någons födelsedag!

Idag fyller min lilla hyresvärdinna, roomie och sambo år! Det ska vi fira med kalas och god mat ikväll och jag är så nöjd med mig själv för jag har listat ut en sån rolig present. Vi får se vad hon säger i em, men hoppas du ska gilla goa fröken!

 

 


Oh, en sista grej..

..sen ska jag lägga mig! Av någon outgrundlig anledning är jag helt galen i orangutanger. Jag kan titta på dokumentärfilm efter dokumentärfilm om dessa brangula, ludna små krabater utan att någonsin tröttna. Igårkväll fastnade jag på Youtube sökandes på på "baby orangutan". Jag vet inte vad det är, men jag blir helt besatt.

Måste vara någon form av mineralbrist eller hormonrubbning jag har.


Btw..

.. Jag vet att jag är barnslig. Men har någon läst Fredrik Backmans blogg? Den får mig till och från att skratta så jag gråter. Dpeciellt när min kära vän T läser de nbästa inläggen högt och med INLEVELSE. Det är ta mig tusan en UPPLEVELSE man inte vill vara utan:

http://fredrik.cafe.se/

Sen har vi förstås den eminenta lilla bloggen Damn you, auto correct som kan få vem som helst att skratta tills de gråter. Och väser. Om man, ja ni vet, råkar ha astma eller så. Vilket nu både jag och min vän Z - som tipsade om bloggen - råkar ha.

http://damnyouautocorrect.com/



(Jag stal bilden helt brutalt från http://www.kurera.se/skratta-dig-till-ett-langre-liv

En värld av is

Jag har möjligen nämnt det tidigare, men det är så överväldigande att jag återigen måste påpeka hur otroligt kallt det blivit de senaste veckorna! Det märkliga är att det är samma sak varje år, man (läs jag) blir fullkomligt chockerad över hur friskt (läs svinkallt) det är på vintern.

 

Just nu befinner jag mig i någon form av "vinteridemode". Jag gör allt för att slippa gå ut och så fort jag kommer inom synhåll för min säng drabbas jag av en näst intill komatos trötthet.På vägen hem från jobbet har jag dessutom börjat deala med mig själv: Nja, jag går inte och tränar med en gång. Om jag går hem och värmer mig först och jobbar medan jag äter middag så kan jag gå på en riktig långpromenad sen..

 

Ja, mången långpromenad har man tagit i sitt liv. Bara inte den här månaden.

 

Fördelen med vintern är att allting blir så otroligt vackert. Morgonen är alltid alldeles krispig, med klar luft, starka kontraster och vassa kanter. När jag tar båten över från Rosenlund ser jag hur fören plöjer fram mellan frasiga isflak som täcker vattenytan likt en fnasig hinna. Magiskt

 

 

Ikväll har jag förberett en kändistävling vi ska ha till ett evenemang imorgon. Det var min kollega S som kom på den. Väldigt enkel, men faktiskt väldigt rolig! Vad tror du, är den för enkel?

 


RSS 2.0